Dags för självbilden att komma ikapp.

De kommer inte så ofta numera, mina berömda inlägg. Men ibland så..

Igår pratade jag om någonting som jag kände att jag måste skriva om. Något som jag precis börjat.. få fatt i. Det är svårt att förklara, men vi kan säga att det handlar om min självbild. Och hur saker och ting inte riktigt har hunnit ifatt mig.

Jag har nämligen börjat inse att min bild av hur jag tror att andra människor upplever mig bygger mycket på den jag var för säg, 5 år sen. Det är som att jag inte hunnit koppla att jag idag utstrålar något annat och ser annorlunda ut. Jag VET ju detta givetvis, men det är som att jag fortfarande inställd på att de ser det här som var förr. Och det påverkar mig och gör att jag till viss del förminskar mig själv. Inte för att allt jag som förr utrstrålade var negativit, absolut inte.. Men någonstans finns det ett förakt för den jag var då. För idag kan jag se det förljugna i det (vilket jag givetvis inte gjorde då), det desperata, det som hela tiden handlade om att anpassa sig. Och när jag idag får höra från personer att jag är en av de smartaste de känner, att jag är snygg och jävla cool katt då blir jag lite ställd. För personer upplever och ser mig på ett annat sätt idag än för 5 år sen.. Och då menar jag personer i allmänhet, inte nödvängdvist så att personerna kände mig då. Pedagogisk bild för att förklara:

OMG att se sig själv så där bredvid varandra med 5 års mellanrum (eller nåt). Gud vad mycket snyggare och coolare jag är, och så mycket bättre jag mår! Inte konstigt att folk ser på mig annorlunda idag än vad de gjorde då.

Ett år – i bilder

Och så låter det idag.

Så lät det för ett år sen..

För att påminna er lite om hur det lät för ett år sen.

Vlogg uppdaterad

TACK, TACK, TACK!!

Förra lördagen fick jag ta emot utmärkelsen Årets Vardagshjälte av RFSL Ungdom Jag är så sjukt stolt och tacksam. Det är utan tvivel det finaste utmärkelsen jag har fått, och skulle tro, kommer att få. I mitt liv vill jag göra skillnad, och detta är ändå ett litet bevis på att jag kanske ändå har gjort lite skillnad. Inte för jag är nöjd, mitt liv kommer fortsatta handla om det, men ändå. Så tack alla som nominera mig. Tack alla andra ledare för att ni har varit fantastiska, tack till RFSL roslagens styrelse som hjälpt till att göra det möjligt, tack familj och vänner för att ni är ni, sist men inte minst: TACK alla fantastiska deltagare. Ni är starka och fantastiska, ni för mig att orka lite mer och ni ger mig hopp om världen. Så tack, tack, tack!!

Annars har jag faktiskt snart gått på testo i snart 10 månader. Fan vad tiden går! Tänkte därför visa lite bilder på hur min skäggväxt artar sig. Ett videoinlägg kommer nog inom kort.

Vill en kan en också följa mig på instagram. Anthem85 heter jag där!

Under hakan, på själva hakan och läppen är det inte mycket att skryta med.

Kinden

7 v post op

Imorgon är jag 7 v post op. Dags för en bilduppdatering tänkte jag. Svullnaden på vänster sida har fortfarande inge gått ner, ringde och frågade om det och blev lugnad. Inget onormalt med det inte.

Ska dock försöka ta reda på något bra sätt att ta bort limmet från kirurtejpen. Och tror det blir en vlogg i veckan!

Lite nedslagen

Idag var jag hos endokrinologen (varför så krångligt namn, VARFÖR?). Jag hade inte tagit de prover jag skulle ta (som jag inte visste om att jag skulle ta, eventuellt glömt bort), men hade tagit några prover (lite för få) som jag hade fått på en lapp senaste gången jag var där i juni.

Nivåerna är där de ska, så jag kommer få fortsätta med 12 veckors intervaller. Jag förklarade den där nere-känslan jag har haft några veckor innan spruta, och hon förklarade det med att testoläget inte börjar stabilisera sig förrän nu. Vi får väl se, blir det inte bättre får jag väl ringa om ett tag – för nästa besök blir inte förrän om ett år.

I alla fall vart det mer prat om andra saker; så som mitt högablodtryck. Sjukhuset här i Norrtälje tycker jag ska börja medicinera för det, det ligger på typ 150/85, men endon hade siffror på 145/85 och 165/85 så det verkar rätt rörligt. Det är ju inga chocknyheter för mig, men ändå. Däremot det som var nytt var att mina blodfetter är något höga. Om de inte blir bättre så kan det vara aktuellt med medicinering för det med, med tanke på andra riskfaktorer (övervikt, ärftlig diabetes typ 2.). Och mitt BMI är tydligen ”imponerande.” Det mittersta var nyheter för mig, de andra två inte. Och så kolla hon mitt HB värde och fråga om jag gjort masto efter proverna, vilket jag hade gjort. Hon sa att det var bra för det brukar rinna bort lite då… Vilket gjorde mig lite nojig över att det egentligen ligger högt också (som att jag måste ha koll på), vilket i sådana fall innebär blodtappning. Kul. Nu tror jag väl inte att det var så, då skulle hon nog pratat mer om det. Men jag kände mig lite nedslagen efter allt detta.

Först hela grejen att vara ts. En kan ju tycka det kan räcka. Men sen ska en få gallsten. Och några vänner har nog konstaterat att jag borde gå till kiropraktiker eftersom jag har ett ställe på ryggen som jag skriker om en trycker på, det fick jag insikt i, i helgen. Och så nu detta, att mitt blod visar på totalt värdelöst. Vad är egentligen bra med mig, kan en ju undra…

I alla fall; träning påbörjat. Idag. Har varit handlat träningsskor och powerwalkat. Bra det…  (Måste ta det lite lugnt efter operation nu liksom)

3 veckor post op.

Imorgon är det tre veckor sen operation. Imorgon ska jag börja jobba, efter ett fantastiskt läger i helgen känner jag mig trött, men det känns ändå ganska bra. Ska bli fint att träffa barnen och kollegorna. Får så klart inte lyfta något på några veckor, men annars ska det nog gå bra.

Resultatet då, jag duschade idag och ingås att jag hade satt på kompress men inget jelonet på högra bröstvårtan. Men va inget kladd på kompressen, men såg rätt grå ut och lite som om det var en hinna på. Vänster bröstvårta hade kladdat lite, men ser mkt bättre ut. Jag lät blir att lägga om höger bröstvårta, tycker det det så bra ut, vänster fick ny kompress men tror det är sista. Byter på tisdag igen, då ska jag byta tejpen igen.

11 dagar post op (känsliga läsare varnas)

Nu har det snart gått två veckor sen operation. Idag fick jag plåstra om bröstvårtorna, tejpen på ärren ska bytas på onsdag, när jag ska tillbaka till Karolinska.

Men ni ska få se resultatet. Känsliga läsare varnas 😛

 

Tycker personligen det ser ut att läka riktigt bra. Det som hänger ut på höger och vänster sida är nog mest valkar ska ni se 😛 Kanske lite svullnad också.

 

 

Närbild vänster bröstvårta, den har kletat lite, och de har tagit lite för mycket vävnad på den så den buktar in lite, men det kommer växa ut säger sköterskan.

 

 

Höger. Läker riktigt bra tycker jag det ser ut som, verkar vara något stygn som har missats. Ska ta upp det på onsdag.

Får se om jag hinner ta några bilder på helheten på onsdag. Men det var guldvärd att kunna duscha ordentligt idag. Sååå skönt!!